Livslångt lärande kräver att vi testar nya modeller

Världen förändras snabbt. Digitalisering, globalisering och den gröna omställningen skapar både möjligheter och utmaningar för näringslivet. Ett sätt att möta denna omställning är att arbeta med livslångt lärande och skapa modeller för validering.

– Det finns exempelvis människor med IT-utbildning som kan mindre än människor som vuxit upp med datorer idag, säger Hampus Lindqvist som arbetar som projektledare vid Härnösands kommun.

I hans roll ingår att jobba med valideringar. Många av dem som har kunskaper att validera kommer från Socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen.

– Många deltagare hos oss kommer från en lång rad misslyckanden. Att kompetenshöja dem och ge dem en självförtroendeboost är viktigt, förklarar Hampus Lindqvist.

 

Två kommuner och två olika modeller

I Härnösands kommun sker en stor förändring nu i hur arbetet kring validering ska ske, där en erkänd branschmodell (OCN-modell) för validering införs. Hampus uppgift blir bland annat att samordna hela processen, jobba med kvalitetssäkring och vara ett stöd för personalen att bolla med. I Timrå kommun jobbar Marissa Lonnakko sedan två år tillbaka som arbetsmarknadshandledare. Hon är socionom i grunden och är med individen i hela resan fram till anställning.

– Vi har ett konstant inflöde via Socialförvaltningen. Det handlar inte bara om att få personerna ut i näringslivet och offentlig sektor utan vi kartlägger deras behov, gör anpassningar ute på arbetsplatsen och handleder dem ute på arbetsplatsen, säger Marissa Lonnakko.

Det som utmärker Timrå kommun är att näringslivet är väldigt involverat. Marissa och hennes två kollegor för en dialog med näringslivet, kollar på kompetensbehov, får till möten och har koll på vilka kompetenser och individer de har hos sig. De är även med på kommunens näringslivsfrukostar för att synliggöra att kompetensfrågorna inte bara är kommunens ansvar.

– Vi måste göra det här tillsammans. Att våga ta emot och våga prova. Vi tänker också att företagen och våra egna kommunala verksamheter måste se bredare på sin rekrytering och samarbetet med tillväxt Timrå är oerhört viktigt. När någon som har fått individspecifikt stöd hos oss får arbete blir de goda ambassadörer för oss och vi sprider vidare det goda exemplet, säger Marissa Lonnakko.

 

Måste tänka nytt

Behovet av kompetensutveckling växer. Både Marissa och Hampus är övertygade om att vi måste ändra synen på lärande. Kompetensutveckling måste i mycket högre grad ses som något som ska genomföras under hela arbetslivet.

– Det är viktigt att kunna konkretisera det man har i ryggsäcken och vi måste tänka att allt en individ redan har med sig är bra, säger Hampus Lindqvist.

Marissa Lonnakko menar att Sverige har alltför stort fokus på hög utbildning. I hennes vardag träffar hon många personer som kunnat skolats in eller kunnat genomföra arbetsplatsförlagd upplärning med stöd av arbetsmarknadshandledare i kommunen. Hon har många lyckade exempel på personer som kunnat gå från försörjningsstöd till egen försörjning på det här sättet.

 

En av våra viktigaste frågor som region

Även näringslivet har ett ansvar för att slutresultatet ska bli bra.

– Det är viktigt att näringslivet definierar vilka kompetensbehov de kommer att ha. I Timrå kommun jobbar vi med Tillväxt Timrå och i dialog med näringen. Vi har under de senaste åren sett hur aktiv samverkan mellan oss i kommunen och näringslivet skapar nytta för båda parter, säger hon och fortsätter: Just nu har jag tjugo inskrivna hos mig som vi aktivt söker en arbetsplats åt.

Hampus Lindqvist på Härnösands kommun menar att kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna för Västernorrland som region just nu.

– Skulle det till exempel bli verklighet med en företagsetablering i Torsboda, som vi arbetar för, skulle det behövas fler folk i arbete snabbt, säger han.

Då tror han inte att vi kommer kunna plocka den kompetensen från andra delar av landet utan det gäller att validera västernorrlänningars kompetens. Tidigare etableringar och prognoser visar också att det sker stegförflyttning av kompetens, det vill säga att de som idag har instegsjobb röra sig mot arbete i fabrik vilket gör att de jobben i sin tur blir tillgängliga och det gör att kompetensförsörjningen inte bara blir inom fabriksarbete utan också inom vård, barnomsorg och liknande.

 

Gemensamt projekt

Från och med oktober samarbetar Timrå kommun och Härnösands kommun tillsammans med övriga kommuner i regionen, Kommunförbundet och Region Västernorrland för att ytterligare sätta fokus på validering.

Timrå kommun ska testa att lära upp fyra personer. De ska komplettera upp med rätt kompetens under tiden i samverkan med exempelvis Komvux eller arbetsförmedlingen, validera deras kunskap på detta sätt och se till att de är klara för anställning. Härnösands kommun ska jobba vidare med sin erkända branschmodell och jobba mer grundligt med kartläggningen.

– Vi har fått massa bra inspiration från Timrå kommun. Vi kommer ha stort utbyte i att Timrå kommun har samarbetat med näringslivsenheten hos dem och se hur de strukturerar upp det jobbet. I det regionala projekt vi har framför oss kan vi lära av varandra, säger Hampus och fortsätter: en längre vision är att kunna skicka folk mellan kommunerna, att validera olika kompetenser.

– Vi har som mål att individer ska komma ut i försörjning och genom Härnösand och det regionala projektet som startar nu får Timrå kommun en sparringpartner att prata med. Att ingå i projektet med övriga kommuner och Region Västernorrland ger mig möjligheter att systematiskt arbeta med frågan och göra något som lämnar effekt i kommunen, säger Marissa Lonnakko.